Storken har flugit vilse...

Följ vår resa genom IVF-världen. En värld full av längtan, hormoner, hopp och förtvivlan.

6+5

Publicerad 2014-03-26 19:03:43 i Allmänt

Så är det några dagar mindre kvar till VUL. Jag har så svårt att tänka mig att allt är som det ska när jag inte känner något...eller, inte mycket i alla fall. Igår var jag lätt illamående under både för- och eftermiddag. Dock inte så mycket att jag kände att jag ville kräkas. Jag har fobi för att kräkas, så jag kanske ska vara glad, men jag längtar verkligen efter något som kan göra det lite lättare att slappna av och våga tro. Inatt låg jag vaken och tänkte på måndagens läkarbesök. Om hon säger att det inte finns något foster, att något är fel...hur hanterar jag det? Det hålet som jag kommer att rasa ner i då, det blir nog det svartaste någonsin. Jag vill ju inte tänka så, men det känns ofrånkomligt när allt är så diffust. Kroppen är mest bara som vanligt. Jag tänkte göra en liten "symptomlista" utifrån vad jag läser om kan vara vanligt i denna vecka:

Illamående: Mycket lite och diffust. Möjligtvis är morgnarna lite extra jobbiga, jag mår lite "konstigt" då. Dock inte varje dag.

Ömma bröst: Inte direkt. De har spänt lite vissa dagar, men bara när jag har BH. 

Molvärk: Ingen. Har inte haft en tillstymmelse till det under hela tiden. Vid ett par tillfällen som går att räkna på ena handen har jag känt som lite "pirrande" känsla i livmodern. Och när jag fick den första blödningen innan TD hade jag för ungefär en minut en mensvärksliknande smärta. That´s it. Det är kanske det som gör att jag är mest tveksam till att det finns liv därinne. 

Kissnödighet: Nope. Jag går alltid upp minst en gång på natten och kissar, och någon natt har det nu blivit två gånger, men inte mer än så. I övrigt som vanligt.

Hård mage: Snarare tvärtom. Under de senaste två dagarna har jag haft riktig raketmage, sådär att jag måste springa på toa i panik. 

Trötthet: Ja. Jag somnar väldigt fort, och kan somna lite när som helst. Jag har annars väldigt svårt att sova under dagtid, men nu har jag inga problem med små stödvilor. Jag skulle gärna gå och lägga mig vid 19 varje kväll, men det är också för att jag vill få tiden att gå och för att jag vet att jag ligger vaken varje natt.

Humörsvängningar: Nja, inte så mycket mer än vanligt. Vid något tillfälle har jag känt att jag blir förbannad så attt jag vill gråta för att någon är omständig eller liknande. Men i övrigt känner jag mig varken mer eller mindre labil än vanligt. 

Övrigt: Jag har lite tydligare blodådror på ben och armar, och så känner jag pulsen tydligare i kroppen. 

Så...det är klart att allt detta är individuellt och en hel del är jag lite tveksam till om man verkligen kan ta riktigt på allvar av allt som skrivs i gravidappar och allt sånt...men innerst inne gnager oron som aldrig förr. 

Vecka 7 (6+3) och blod

Publicerad 2014-03-24 06:59:34 i IVF

Allt kommer tillbaka från förra gången. Då fortsatte blodet i tre månader. Igår kväll började blödningen, och jag hoppas så innerligt att det beror på nåt annat än att Bubblan kommer ut. Jag har de senaste två dagarna till och med haft lite symptom och känt mig glad över det. Att se blodet var lite som att dra ner en rullgardin. 

Jag vet inte om jag har berättat det, men jag "tjatade" till mig att få fortsätta med Lutinus åtminstone till VUL, och efter att tidigare inte ha haft en tillstymmelse till blod blev jag skärrad igår kväll när Lutinusen var helt fel färg. I natt har jag dock inte blödit, och jag hoppas att det stannar av nu. 

Jag funderar på om jag ska ringa och tjata till mig ett läkarbesök. Det är väl dock lite oklart om det går att se något nu. Det är en vecka kvar till VUL idag. Men de bör åtminstone kunna se om Bubblan sitter på rätt ställe. Jag har haft ont i höger äggstock en del och oroar mig mycket för utomkveds...men jag ska ta morgonlutinusen och ta ställning efter det hur jag gör med det eventuella samtalet.

Testdag

Publicerad 2014-03-10 07:14:48 i IVF

PLUS! Jag är gravid! Iiiiiih! 

Jag skulle vilja studsa, skrika, gråta och allt möjligt som visar att jag är så GLAD! Men Bubblan ska ju stanna kvar också. Förra gången kom missfallet ungefär 10 dagar efter testdag. Jag är såklart livrädd också. 

Jag hoppas att du har det så bra därinne Bubblan att du inte vill vara någon annanstans!

För min egen skull

Publicerad 2014-03-05 10:56:17 i IVF

Eftersom jag inte har sovit på flera nätter och blev så ledsen när blödningen kom igår kväll så stannar jag hemma från jobbet idag för att se vart det hela tar vägen. Trots att det inte är bra att jämföra vill jag för min egen skull dokumentera den här ruvningen och jämföra den med förra ruvningen som ledde till ett plus...i alla fall för en stund...

Förra ruvningen efter stimulerat FET nr. 2, IVF nr. 1, blastocyst, augusti/september 2013
- jag drack inget kaffe på hela semestern innan stimulering startade, inget heller under ruvning.
- jag drack inget vin under stimulering och ruvning.
- jag färgade inte håret, höll mig ifrån det under hela stimuleringen och ruvningen, dvs från tre-fyra veckor innan frysåterföringen och framåt.
- jag joggade tre ggr i veckan under hela våren och sommaren, fick ordination att inte göra det under ruvning, så då cyklade jag och promenerade när jag hade kraft.
- fick stödmediciner: Prednisolon, Progynon, Trombyl, Lutinus (3 ggr/dag) och Divisun (D-vitamin). 
- Folsyra och Levaxin i vanlig ordning varje dag
- Chiafrön varje dag hela sommaren och under ruvning (Omega 3 och 6).

Kroppen under ruvningen med blastocyst augusti/september 2013
- ömma bröst i princip hela tiden. Jag konstaterade aldrig om det berodde på den kortvariga graviditeten eller Progynon och Lutinus. Fem dagar innan missfallet slutade brösten ömma HELT, men då hade jag också trappat ner på stödmedicinerna, så jag vet inte vad som var vad.
- lätt förstoppad efter återföring och framåt. Jag har annars en väldigt "snabb" tarm pga IBS, men jag upplevde det som att den helt plötsligt fungerade som "den ska", lugnt och fint.
- blödning startade på ruvardag 6 om jag inte minns fel, har inte kollat ordentligt bland inläggen. Den avtog sedan vid dag 9, för att sedan komma tillbaka och hålla i sig från dag 11 och framåt.
- tjuvtest svagt positivt på ruvardag 8. 
- det kändes som att livmodern "pulserade".
- molvärk i ryggen framför allt , men även lite i magen efter ruvardag 6. 
- törstig 
- svettigare än vanligt
- kände mig totalt ogravid vad gäller svullenhet osv. Tror nästan att jag gick ner något gram för byxorna passade bättre än vanligt.
- arg, kände mig personlighetsförändrad då och då, blev arg för ingenting.
- öm på livmodertappen när jag tar Lutinus

Denna ruvning/behandling IVF nr. 2, januari-mars 2014, tvådagarsembryo
- inget vin under hela behandlingen, givetvis inte heller under ruvning. 
- ingen hårfärg/toning under hela behandlingen, inte heller under ruvning.
- den här gången har jag druckit kaffe, både under behandlingen och ruvningen, men aldrig mer än två koppar per dag. 
- jag har inga stödmediciner förutom klassikern Lutinus 3 ggr/dag. 
- under behandlingen och ruvningen har jag tagit "multivitamin kvinna" och extra tillskott av D-vitamin (men svagare dos än Divisun). 
- Chiafrön varje dag
- Levaxin som vanligt
- har promenerat cirka fyra-fem gånger i veckan (med undantag av sjukdom och extra trötta behandlings- och ruvardagar) under vintern och behandlingen, ibland kört intervallträning, dock inte så ofta att det skulle ha gett ordentlig effekt. Mest som ett utlopp för stress, och ingen intervallträning under behandling/ruvning. 

Kroppen under denna ruvning
- ömma bröst fram till ruvardag 9. Då avtar ömheten helt.
- min annars snabba tarm verkar ha blivit ännu snabbare...även ovanligt gasig i magen framför allt under natt/tidig morgon. 
- i princip ingen molvärk alls, ibland drar det lite i höger äggstock precis som det brukar göra för mig innan mens. 
- har vaknat några nätter och varit svettig, också det precis som innan jag ska få mens.
- otroligt dålig sömn
-  öm på livmodertappen då och då när jag tar Lutinus. Det gör inte ont varje gång. 
- då och då lite "hjärtklappningskänsla".
- blödning på ruvardag 10, kväll. Lutinusen kommer ut rosa. Samtidigt molvärk och känslan av att en monsterblödning kommer. Värken avtar efter en ganska kort stund. 

Analys (utan att påstå att jag bedriver raketforskning om dagarna): Det kan vara precis hur som helst den här gången (den här gången också). Ovissheten tär.

Håller andan

Publicerad 2014-03-05 08:11:09 i IVF

Natten till igår, alltså natten till RD 10, vaknade jag 02.50 och konstaterade att brösten hade slutat ömma. Helt. Efter det kunde jag inte sova en blund. Igår kväll kom Lutinusen ut rosa. Jag håller andan. Och gråter lite om vartannat. Bubblan, stanna! 

Inbillning

Publicerad 2014-03-03 19:35:16 i IVF

Nu har jag inlett inbillningsfasen. Jag har nog alla symptom man kan tänka sig. Jag svettas, mår illa, är trött, har ont i magen...men...när jag kliver ut ur inbillningsbubblan är allt helt jävla som vanligt. Inte en tillstymmelse till symptom. Det är bara oron för blod som är där. Och såklart oron för ett misslyckande. 

...och så är det det här med tjuvtest...att tjuva eller inte tjuva, är frågan. Jag kommer ha otroligt svårt att hålla mig till måndag (om inget blod kommit innan, vill säga) särskilt eftersom det är en arbetsdag och jag vet att om jag börjar dagen med ett minus upp i ansiktet kommer jag inte kunna åka och jobba. Förra gången tjuvtestade vi på RD 8 (av 12), vilket skulle innebära dag 11 nu, alltså på onsdag. 

Det är en hel vecka kvar, och jag har nog faktiskt aldrig någonsin varit med om att tiden har gått så sakta. Jag tror det beror på att jag vet att det skulle kunna fungera, eftersom vi faktisk har sett ett plus en gång. Men tanken på att det kanske tar ett antal försök till innan vi eventuellt förhoppningsvis får se det igen skrämmer mer än någonsin. 

Bubblan, är du kvar?

Publicerad 2014-03-02 12:47:41 i IVF

Idag RD 8. Jag har tagit det här med att känna efter till en ny nivå kan man säga. "Symtomletande version 2.0". Jag är fortfarande sjukligt trött, men det känns inte konstigt med tanke på hur spänd jag är. Igår kväll höll jag ut ända till kl 22 innan jag somnade. Idag har det blivit en promenad, men jag känner helst av allt för att ligga under en filt och...ja, om jag får välja, äta godis. Men så kul ska jag inte ha det, jag nöjer mig med filten och ett glas vatten. 

Kom igen nu Bubblan, se till att fortsätta växa och fylla min kropp med massa bra hormoner! 

Det tar på krafterna

Publicerad 2014-03-01 16:10:47 i IVF

Igår somnade jag 20.00 i soffan. Vaknade av väckarklockan idag 8.30 då det var dags för Lutinus. Jag är helt slut, men inatt har jag sovit bättre än jag har gjort alla nätter under hela veckan. Det blir inga större utsvävningar idag, har tagit en promenad och nu ligger jag i soffan och bläddrar i inredningstidningar. Jag önskar jag kunde sova mig fram till testdag. 

Känslan

Publicerad 2014-02-28 16:37:19 i IVF

Idag är min känsla att det kommer skita sig den här gången också. Har haft små "kramper" i livmodern under flera dagar, exakt samma känsla som tidigare ruvningar då blödning varit på gång. 
Brösten är ömma, men ömheten börjar avta-däremot behöver inte det ha något alls att göra med ett misslyckande, för ömma bröst har jag haft sedan jag tog Ovitrellen. Jag har dock en känsla av att allt bara "rinner ur" mig (har dock inte börjat blöda ännu). Och av erfarenhet vet jag, tyvärr i det här fallet, att mina känslor ganska ofta stämmer med hur det sedan visar sig bli. 

Att ta Lutinus innebär nu svett och nervositet, är så livrädd för att det är blod på applikatorn efter. Jag har inte sovit just nåt natten till idag heller, det tar knäcken på mig. 

Usch vilken klagosång det blev idag. 

Nu har de börjat...

Publicerad 2014-02-27 16:16:32 i Allmänt

....vakennätterna när jag ligger klarvaken och känner efter om det på något vis känns som att bubblan fäster, eller om det finns en tillstymmelse till tecken...

Med sömnbrist och svullen mage har jag hunnit bryta ihop två gånger på jobbet idag. Idag har jag en "jag-har-gett-upp-dag". Helt och hållet. 

Det där Googleförbudet

Publicerad 2014-02-25 16:19:58 i IVF

RD 3...hur är det egentligen, det låter ju jättedumt att den fjärde ruvningen fråga vilken ruvardag som egentligen är nr 1? Jag har alltid räknat att dagen då ET sker är RD 0. Jag tänker att idag är embryot 5 dagar, och då bör det stämma att RD är 0 vid ET eftersom det var tre dagar sedan och embryot då var två dagar.

Idag ska alltså Bubblan bli en blastocyst, om den fortfarande utvecklas. Jag hoppas så att det gör ont i hela kroppen. Medan jag vissa stunder nästan gråter för att jag har gett upp. Tack för alla kommentarer och lyckönskningar! 

Det där Googleförbudet går det lite sådär med. Ibland känns det som att jag Googlar bara av "slentrian", egentligen vet jag nog inte riktigt vad jag ska googla på längre, jag har verkligen finkammat området så att säga. 

Jag kommer på mig själv med att tänka mycket på mina tidigare ruvningar. Vad som är lika/olika. Mannen påminde mig igår om att det här är ju en ny omgång, det här är något annat. Och det har han en poäng i. Men det är otroligt svårt att inte jämföra. Och vad jag har förstått så kan även symtom på graviditet skilja sig åt otroligt mycket från gång till gång också. Förra ruvningen när jag var gravid för en stund hade jag väldigt diffusa symtom. Hade jag inte vetat att jag kunde vara gravid och kände efter något så infernaliskt hade jag inte trott att törsten, det lätta illamåendet någon gång ibland och kissnödigheten på nätterna kunde bero på det. Nu hann vi ju aldrig särskilt långt i graviditeten, vilket såklart också spelar in, men vissa verkar ju ha solklara symtom väldigt tidigt. 

Hur som helst, så är det på tok för tidigt för symtom ännu. Men jag känner efter ändå...

Förra årets färskförsök

Publicerad 2014-02-23 21:43:32 i IVF

När jag ruvade för första gången, blastocyst då, började jag blöda på femte dagen efter ET, och sedan var det kört. Blödningen tilltog. Det skulle betyda på åttonde dagen om jag hade ruvat ett tvådagars...jag är livrädd! 

I övrigt är jag fortfarande öm i äggstockarna och lite trött efter allt. Jag andades ut lite när jag fick beskedet om befruktningen, men sen var det inte annat än att ladda om för den absolut värsta fasen av behandlingen. Trots att jag upplevde behandlingen oerhört jobbig den här gången med illamående och humörsvängningar så känns den nu som en bagatell jämfört med de kommande två veckorna. Jag känner mig sliten.

Jag har dock äntligen bytt diet, vilket känns positivt. Illamåendet har gått över och jag kan äta mat igen. Geléhjärtan i all ära, men nån liten vitamin sitter ju inte fel. 

Jag har också i vanlig ordning kört igång med progesteronvagitorierna. Tre gånger om dagen får musslan en Lutinus. Den största gåtan med det är hur par kan ha ett sexliv under "vaggistiden"? Jag förstår verkligen inte det...jag tar tacksamt emot tips om det är någon av er som har nåt knep! 




När bubblan flyttade in

Publicerad 2014-02-22 12:33:30 i IVF

Återföring avklarad. Ett tiopoängsembryo till mig och två fina till frysen. Vi fick se embryot på en tv-skärm, en liten boll med bubblor! Hur bra förutsättningar som helst. Med risk för att låta pessimistisk så har vi hört det förut. Men vi hoppas! 

16 dagar mental misshandel återstår nu. Jag har aldrig ruvat ett tvådagarsembryo förut, så det känns som en ocean av tid med 16 dagar till testdag. Läkaren gav mig Google-förbud och påminde oss om att det nu är naturen som avgör helt hur det går. 

Alla tummar i hela världen behövs! 

Uppdatering!

Publicerad 2014-02-21 11:22:24 i IVF

De ringde nyss från Linnékliniken. Goda besked! De har gjort kombinerad konventionell IVF och ICSI. Såhär ser det ut just nu: 

1 ägg omoget = 10 kvar 
6 till ICSI - 5 befruktade
4 till konventionell IVF - 3 befruktade
Totalt 8 befruktade ägg

Må de fortsätta gilla varandra!

Öm

Publicerad 2014-02-20 16:36:31 i IVF

Äggplock avklarat. 11 ägg! Hoppas på mogna, fina ägg, och hoppas att dem och spermierna gillar varandra, framför allt! 

Den sköterska vi träffade på Linnékliniken var fantastisk! Uthämtningen gick bra, det kändes mer än förra gången trots både lugnande och en redig dos bedövning genom armvecket. Jag har också mycket mer ont nu efteråt än förra gången, så jag ligger under en filt och knaprar Alvedon som godis (nästan haha). 

Imorgon får vi veta lite mer hur det har gått för de små prickarna. 

Om

Min profilbild

Ett tomt rum

Jag är 31 år och kvinna. Lever med min man och hans sjuårige son som bor hos oss varannan vecka. Såhär ser vår göra-barn-resa ut hittills: September/Oktober 2011: Börjar försöka på egen hand. Inget händer. Oktober/November 2012: Tar kontakt med sjukvården för fertilitetsutredning. Allt går ganska fort och beskedet blir oförklarlig barnlöshet. Januari 2013: IVF nr. 1: 9 ägg, 5 befruktade genom ICSI, 3 klarar sig - ett till mig och två till frysen. Minus. April/maj 2013: Frysåterföring (FET) nr. 1. Ostimulerad cykel. Jag har tydligen ett aggressivt immunförsvar och får Prednisolon (bland annat) under ruvningen. Minus. Augusti 2013: FET nr 2. Stimulerad cykel (Progynon, Lutinus). PLUS den 3/9 2013. Fredagen den 13/9 2013: Missfall i v. 6. September, oktober, november 2013: Jag har konstanta blödningar efter missfallet. Efter många många läkarebesök och ultraljud hittas något som verkar vara en polyp. November 2013: Hysteroskopi under narkos, någon slags polypvävnad tas bort, det visar sig vara något som kommit i samband med den korta graviditeten. Januari 2014: IVF-behandling nr 2 startas, den här gången vid Linnékliniken i Uppsala. Långa protokollet. 20:e Februari 2014: Ägguthämtning. 11 ägg, 10 mogna. Befruktning sker med bladand ICSI och konventionell IVF. 8 blir befruktade. 22:a Februari 2014: Återföring av ett "tiopoängsembryo". Inga stödmediciner förutom Lutinus och Levaxin. Mars 2014: GRAVID

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela