Om ett tomt rum del 2
För någon månad sedan skrev jag om Ett tomt rum för första gången. Jag har inte glömt bort att andra delen inte är skriven, men mitt fokus har varit någon helt annanstans. Jag vet inte om jag är så värst fokuserad nu heller, men nu har vi tapetserat sovrummet och röjt ur det som är Ett tomt rum del 2.
Vi bor i ett radhus. Fyra rum och kök. När vi flyttade in för snart två år sedan hade vi, som så många andra, förhoppningar om att alla rum skulle komma till användning. Jag minns just den dagen då vi flyttade. Vi hade arbetat i "bebisverkstaden" i några månader och just den dagen vi flyttade trodde jag att min mens skulle komma, men den dök inte upp. Jag var så otroligt förväntansfull och såg framför mig hur livets alla delar liksom föll på plats. Men mensen kom dagen efter.
Hur som helst, så är det så att min mans son har ett rum på övervåningen och jag och min man har ett sovrum. Det finns ett rum till som länge har gett en klump i magen. Många som har hälsat på oss har sagt (utan att veta nånting om våra försök att få barn) saker i stil med "ja, men det här rummet kommer ju till användning om nio månader". Vi har haft en liten soffa och en TV i rummet och tänkte från början att det skulle underlätta kampen om fjärrkontrollen (som vi inte ens brukar ha, men det var ett sätt att göra nånting av rummet som vi så gärna vill ska bli ett barnrum). Rummet har varit något slags vakuum, ungefär som livet. Och det har gett mig en klump i magen. Vi har inte använt TV:n en enda gång och rummet har varit belamrat av tvättställningar, strykbräda och tvätt. Det har ju sina fördelar att kunna samla ren tvätt på hög innan den omhändertas, men det har vi gjort för att rummet har varit utan syfte. Så nu är det dags. Vi ska göra en liten arbetsplats med möjlighet till förvaring av viktiga papper och pärmar. Jag hoppas också på att kunna sitta där och "pyssla", sy och skriva brev (ja, jag har i vuxen ålder fått en brevvän! Helt underbart, och verkligen en bra terapistund!). Det känns skönt att göra något meningsfullt av rummet, hur ledsamt det än är att det inte har blivit ett barnrum ännu. Någon gång kanske...
Så nu sitter jag och frossar på inredningsbutiker på nätet. Till min STORA glädje har Granit äntligen öppnat webshop, så lägligt! Det är tänkt att inte bli något dyrt projekt, men skrivbord, förvaring och något på väggen (det är vita väggar). Jag ska umgås men min nyfunna vän symaskinen och fixa nya gardiner också. Det kan bli bra!
Jag tror att det kan vara bra att fylla rummet med något positivt, något vi har behov av och förstår syftet med. Livet är så mycket väntan i övrigt, vi behöver inte ha väntan "i väggarna" också. Vi behöver göra något kreativt och konkret av klumpen i magen.
