Förra årets färskförsök
När jag ruvade för första gången, blastocyst då, började jag blöda på femte dagen efter ET, och sedan var det kört. Blödningen tilltog. Det skulle betyda på åttonde dagen om jag hade ruvat ett tvådagars...jag är livrädd!
I övrigt är jag fortfarande öm i äggstockarna och lite trött efter allt. Jag andades ut lite när jag fick beskedet om befruktningen, men sen var det inte annat än att ladda om för den absolut värsta fasen av behandlingen. Trots att jag upplevde behandlingen oerhört jobbig den här gången med illamående och humörsvängningar så känns den nu som en bagatell jämfört med de kommande två veckorna. Jag känner mig sliten.
Jag har dock äntligen bytt diet, vilket känns positivt. Illamåendet har gått över och jag kan äta mat igen. Geléhjärtan i all ära, men nån liten vitamin sitter ju inte fel.
Jag har också i vanlig ordning kört igång med progesteronvagitorierna. Tre gånger om dagen får musslan en Lutinus. Den största gåtan med det är hur par kan ha ett sexliv under "vaggistiden"? Jag förstår verkligen inte det...jag tar tacksamt emot tips om det är någon av er som har nåt knep!
